Imorse mötte vi upp vår spårkursgrupp klockan nio i Sörmonskogen. I lite mer än tre timmar var vi där, underbart väder och bra sällskap! Tråkigt att nästa tillfälle blir det sista. Men det blir förmodligen någon mer spårkurs framöver eftersom Troja tycker att det är så kul. Jag gillar också spår väldigt mycket, det är så skönt att komma ut i skogen och det är väldigt kul att se hundarna arbeta med nosen och se dem utvecklas. Tjusningen med spår är att man kan variera sig väldigt mycket. Inget spår blir det andra likt och man lär sig något nytt varje gång.